Browsed by
Kategori: Skola för hållbar utveckling

SÄGER DU VÄRDEGRUNDSMATERIAL SÅ SKRIKER JAG…

SÄGER DU VÄRDEGRUNDSMATERIAL SÅ SKRIKER JAG…

Juni. En månad präglad av avslut, men också av förberedelse och upptakt. Inom utbildningsväsendet följer ett arbetsår inte kalenderåret, d v s att det nya året startar i januari. Verksamheten startar i augusti, men förberedelserna startar ofta redan i juni. När utvärderingarna av det gångna året är klara vet man vad verksamheten kommer att behöva fokusera på att utveckla under kommande arbetsår. Att utveckla verksamheten innebär att man som pedagog kommer behöva lära sig mer samt utveckla sina arbetsprocesser inom givet område, oavsett vad man får för barngrupp. Det är en utmaning för många att hålla fokus på verksamhetens utveckling även när barnen är på plats. För de flesta verksamheter innebär ett nytt arbetsår även nya barn i gruppen och som pedagog vill man naturligtvis göra allt man kan för att ”få ihop gruppen” och då är det lätt hänt att man frikopplar både lärandet och barnen från det som är värdegrundens själva poäng. Det finns idag en uppsjö av metodmaterial som lockar pedagoger till tunnelseende. Men det finns inget quick fix när det gäller värdegrund och det går inte heller att lära barnen om värdegrund utan att man som pedagog själv gör sig till en del av gruppen man ska försöka få ihop.

Värdegrundsarbete sker överallt och hela tiden, skriver Skolverket på sin hemsida. Läser man vidare framgår det direkt att värdegrundsarbete inte främst handlar om hur barnen ska förhålla sig till varandra, utan om hur vi ska förhålla oss till barnen. Värdegrundsarbete handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Barn och elever lär sig om demokrati och mänskliga rättigheter genom att ha inflytande över sin situation. När barn och elever hindras att ha inflytande över sin situation p g a sin ålder sker diskriminering. Som pedagog har man ansvar för att se till att barn och elever får utrymme att vara med och besluta om sin situation, tillsammans med andra (både vuxna och barn). Redan från första dagen man är tillsammans behöver alla få möjlighet att ingå i sammanhang där man förhandlar fram regler och rutiner för samvaron.

Värdegrunden omfattar:

  • människolivets okränkbarhet
  • individens frihet och integritet
  • alla människors lika värde
  • jämställdhet mellan könen
  • solidaritet mellan människor

(Källa: Skolverket)

När vi på förhand exempelvis bestämmer hur barns födelsedagar ska firas, var barnen ska sitta, hur och när värdegrundsarbete ska ske är vi inne och naggar värdegrunden i kanten. Skillnaden mellan att ta ansvar respektive utöva makt är hårfin och behöver diskuteras. Pedagoger har exempelvis rätt att fatta beslut om firande av födelsedagar ska ske eller ej. OM man däremot beslutar att födelsedagar ska firas har barn och elever rätt att såväl vara med och besluta om hur firandet ska ske samt ha inflytande över själva genomförandet. Och med risk för att trampa på en och annan öm tå vill jag ändå lyfta att jag genom åren sett och hört säkert hundratals pedagoger ödsla (och då menar jag verkligen ÖDSLA) reflektions- och planeringstid till att tillverka födelsedagskort för att i nästa andetag klaga på att man inte har tillräckligt med tid till systematiskt kvalitetsarbete. Vad står det för? Och varför är det inte självklart att barn och elever ska involveras i firandet av födelsedagar? Är inte det det optimala tillfället för värdegrundsarbete?

I mitt arbete möter jag förskolor där man arbetar med att öka pedagogernas kunnande och medvetenhet kring demokrati samt hur man praktiserar demokrati tillsammans med barnen. Efterfrågan på särskilt metodmaterial minskar när man inser att det viktigaste arbetet med värdegrunden sker i pedagogens möte med barnet. Barn och elever speglar sig i de vuxna de möter.  Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö 98/16).  Till genuint värdegrundsarbete behövs därför inget metodmaterial. Viktigaste investeringen är istället att satsa på modiga pedagoger som vågar möta barn och elever i ögonhöjd genom att bjuda in dem i vardagligt beslutsfattande om hur man ska ha det när man är tillsammans om dagarna.

/Martina L

Share This:

eTWINNING I FÖRSKOLAN DEL 2

eTWINNING I FÖRSKOLAN DEL 2

Pedagogen Karin på en av våra förskolor har startat ett eTwinningprojekt. Första utmaningen som Karin stötte på var att hon på http://www.etwinning.net/sv/pub/index.htm skulle beskriva syftet med sitt projekt på engelska. Det klarade hon med bravur. När det var gjort var det bara att vänta på att få någon pedagog från en förskola i Grindavik att nappa. Det kan ta lite tid innan man får tag i en kollega att samarbeta med.  Under tiden satte hon igång arbetet tillsammans med barnen. Här är ett utdrag ur dokumentationen av projektet:


Vad vill vi veta om förskolan på Island?
Vi har aldrig varit på Island
Vad gör ni på er förskola?
Vad leker ni med?
Vad äter ni?
Vad har ni för dörrar?
Hur många trappor har ni?
Hur många fönster har ni?
Vad heter ni?
Har ni en tågbana?
Har ni en rutschkana?
Har ni en buss?
Har ni en bil?
Har ni blommor på fönstren?

Har ni klistermärken?

För Karin tog det ca två månader innan hon fick kontakt med en isländsk kollega. Det var en pedagog i Arkanes (inte Grindavik) som hörde av sig och Karin beslutade sig för att inleda ett samarbete med henne eftersom deras projekt stämde väl överens.


/Martina L

Share This:

eTWINNING I FÖRSKOLAN DEL 1

eTWINNING I FÖRSKOLAN DEL 1

I vårt förskoleområde har vi under några års tid arbetat med att lära oss mer om vad hållbar utveckling är och vad det innebär för oss. När man arbetar med lärande för hållbar utveckling innebär det att man börjar tänka både lokalt och globalt. Det börjar oftast med en ökad medvetenhet hos pedagogerna men behöver även komma barnen till del, eftersom det är de som ska sköta om det här jordklotet i framtiden.

När jag och vår förskolechef hörde talas om eTwinning första gången så var det i samband med att vi fick en inbjudan till Norrlär. eTwinning är en digital plattform som gör det möjligt för pedagoger inom Europa att utbyta erfarenheter.Vi tyckte båda att det lät spännande. Dessutom kom vi fram till att det kanske var något vi skulle kunna använda oss av för att göra barnen medvetna om att det finns människor som lever på andra platser, under andra förutsättningar och på så vis tillföra något i vårt hållbarhetsarbete. Som tur var så hade vi en pedagog i området som såg samma möjligheter. Hon har under slutet av hösten startat upp ett eTwinningprojekt som ni kommer att kunna följa här på bloggen.

Det första man gör är att man registrerar sig på http://www.etwinning.net/sv/pub/index.htm. Där beskriver man bl a syftet med projektet och om det är inom några specifika områden som man söker samarbete. Karin, som vår pedagog heter, var fast beslutsam om att söka samarbete med en förskola i Grindavik på Island eftersom det är en av vår kommuns vänorter. Hur ser det ut här? Hur ser det ut där? Ute? Inne? Vilka likheter och skillnader ser vi? Hur kan man berätta för någon som aldrig varit på vår förskola hur det ser ut här? Som dessutom inte kan läsa och talar ett annat språk? Dessa frågor har varit utgångspunkten och målområdena matematik och kommunikation kommer i inledningsfasen att vara vägledande.

/Martina L

Share This:

HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN – BÖRJAR HOS PEDAGOGEN SJÄLV

HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN – BÖRJAR HOS PEDAGOGEN SJÄLV

I det förskoleområde där jag arbetar som pedagogista fick vi i somras utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling”. Att få den utmärkelsen är en bekräftelse på att man är på rätt väg, men innebär absolut inte att man kan slå sig till ro och vara nöjd. Tvärtom, i ansökan för att få utmärkelsen sätter man upp nya mål för sitt hållbarhetsarbete. Vi arbetar med detta på flera plan.
Just nu håller jag på att förbereda en workshop för våra pedagoger där de ska lära sig mer om och reflektera över vilka ekologiska fotavtryck man lämnar. Vi brukar ju säga att barn inte gör som vi säger. De gör som vi gör. Ett framgångsrikt hållbarhetsarbete med barnen börjar därför med att man själv blir medveten över sin livsstil. Innehållet i workshopen är inte helt klart, men jag lovar att berätta mer om den när den är genomförd (25/11). 
Vi försöker arbeta varierat och brett med dessa frågor för att nå såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbar utveckling. Som utgångspunkt använder vi ”solen” från Den globala skolan.

I vår ansökan för att bli ”Skola för hållbar utveckling” har vi satt upp nya mål bl a när det gäller samverkan med omvärlden, inköp och barns inflytande. Det påverkar vårt arbete dagligen. Bl a har vi utvecklat föräldrasamarbetet och tagit in dem mer i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi håller på att starta upp ett eTwinningprojekt och har utbyte med lokala företagare. Vi lagar och återbrukar grejer på förskolan och barnen har inflytande över mycket av det som sker. Det gäller att påminna sig varje dag om att lokala åtgärder ger globala resultat, att se de små stegen men alltid sträva efter att bli ännu bättre.
Har ni frågor om vårt hållbarhetsarbete så är det bara att höra av sig till mig info@martinalundstrom.se
/Martina L


Share This: