Browsed by
Kategori: lästips

LUCKA NR 3 AV MALIN EKBERG – #STAFETTJULKALENDERN2014

LUCKA NR 3 AV MALIN EKBERG – #STAFETTJULKALENDERN2014

Jag funderade länge på vilken bok jag skulle skriva om som förändrat mig som pedagog eller pedagogisk ledare. Det finns ju en rad ledarskapsböcker om hur det är att vara ledare i förskola och skola idag. Många av böckerna handlar mest om komplexitet och strategier för att kunna hantera alla olika delar av ledarskapet som krävs inom förskola och skola idag. Jag vill titta på ledarskapet i förskolan då jag tillsammans med en hel del förskollärare diskuterat ledarskapet i förskolan idag. Vad är det egentligen en chef och ledare har för ansvar för förskolan idag. Vad är uppdraget och hur tar jag mig an uppdraget. Då blev valet av bok ganska enkelt. Denna tjocka kanske tråkiga, kanske inte ens öppnade bok av många SKOLLAGEN. Skollag(2010:800) är en lag i Sverige som styr skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer, och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs istället för utbildning inom skolväsendet. Skolväsendet består av förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, och utbildning i svenska för invandrare. Skollagen omfattar även fritidshem.
2010 blev förskolan en del av skollagen, en utbildningsform i lagen. Vad säger skollagen om förskolan som utbildningsform, Jo bland annat 1 kap paragraf 5 Förskolan skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Själva uppdraget att leda en förskola och tolka lagen är inte komplext. Det kanske mer komplexa arbetet handlar om de metoder som jag som ledare väljer att arbeta efter. Lagen är så tydlig som den kan vara.
Ord är alltid tolkningsbara, men för mig är det inte ok att 2014 ha verksamheter som styrs efter pedagogers lust och intresse, där rättvisetänk och normer satta av pedagogerna styr verksamheten. Där miljöer inte har förändrats sedan år tillbaka. Där inget av verksamheten grundar sig i varken forskning eller beprövad erfarenhet. Det är dags att vi ändrar på det nu.
Så min fråga till dig, som jag vill skicka med den 3:e december i min lucka som pedagogisk ledare vare sig du är förskolechef/rektor eller pedagogisk ledare: Hur vet du att din verksamhet vilar på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Och hur ser du till att den gör det?
/Malin Ekberg

Share This:

LUCKA NR 2 – #STAFETTJULKALENDERN 2014

LUCKA NR 2 – #STAFETTJULKALENDERN 2014

När jag började fundera över vilken bok jag skulle vilja gömma bakom denna lucka hade jag först tänkt bjuda på någon nyutgiven godbit. Det kommer så många intressanta böcker hela tiden. Tyvärr har jag bara haft tid att läsa delar ur böcker under hösten och därför har jag istället valt att börja gräva bland mina bokskatter som har några år på nacken. 
Den aktualitetsmässiga ”livslängden” på en bok avgörs av flera faktorer. Den här är fortfarande hållbar eftersom den behandlar grundläggande filosofiska ställningstaganden. I tider som dessa, då de personliga åsikterna om vad en förskola ska vara tycks ta större utrymme än vad uppdraget i själva verket ålägger oss att göra av platsen förskolan, känns den mer aktuell än någonsin.

”Förskolans läroplan har en grundsyn på barn, kunskap och lärande som bygger på uppfattningen att varje barn måste bemötas av vuxna som ser dess möjligheter och som engagerar sig i det medmänskliga samspelet. I detta ligger också en värdering av vad dagens barn behöver för att kunna ta itu med morgondagens vuxenvärld.”
Ur ”Barn med rätt att lära – perspektiv på förskolans läroplan” av Tove Jonstoij (UR 2000, s 13)
/Martina L

Share This:

HUR VET VI ATT BARNEN LÄRT SIG?

HUR VET VI ATT BARNEN LÄRT SIG?

Frågan har jag fått av pedagoger oändligt många gånger. Ja, hur vet vi att barnen lärt sig? Det beror på, brukar jag svara. Det beror på vad du tänker att ”att lära sig” är för någonting.

Som jag berättat om tidigare här så är matematik vårt utvecklings- eller fokusområde under 2013 och våren 2014. Flera gånger under den här resans gång så har vi hamnat i diskussioner om när man ska ge barnen det ”rätta svaret”. Återigen blir mitt svar: Det beror på…Det beror på syftet med att ge barnen de ”rätta svaren”. Är syftet att sätta en slags punkt, att ta dem ”i mål” eller är syftet att fakta ibland behövs för att föra processen vidare? Fakta utgör nämligen en av våra kunskapsformer i förskolan, så vi kan inte helt bortse ifrån den. Däremot så har vi inga uppnåendemål för vad barnen ska kunna och då gäller det att inte betrakta faktakunskaperna som en slutstation i deras lärande.

Det står i förskolans läroplan att kunskap inte är något entydigt begrepp. ”Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.” (s 6). Dessa kallas för de fyra F:n. Lägg dessa fyra F på minnet. Lär dig att rabbla dem och lär dig framför allt att urskilja deras egenskaper. Det märks så tydligt i våra reflektioner över dokumentationer att när pedagogerna lär sig identifiera dessa fyra typer av kunskaper så händer någonting. Vi får ett genombrott i försöken att hitta lärandet. Pedagogerna flyttar fokus från att leta efter ”rätta svaren” till att leta efter utforskande och strategier.

Vill man arbeta fördjupat med sina pedagoger, som vi gör på våra nätverksträffar, så rekommenderar jag att pedagogerna tar med sig egna dokumentationer. Läs s 47-49 ur bakgrundstexten till läroplanen ”Jord för växande”  tillsammans och öva er i att identifiera olika typer av lärande i dokumentationerna. Jag lova er både aha-upplevelser och Halleluja-moments.

/Martina L

Share This:

#STAFETTJULKALENDERN LUCKA NR 15 – av @LWigerdal

#STAFETTJULKALENDERN LUCKA NR 15 – av @LWigerdal

Dagens lucka kommer från @LWigerdal. Hon skriver såhär:


”Var finns makten över den pedagogiska praktiken och vem har makten att förändra?

Jag läser och funderar kring pedagogiska frågor, vill utveckla, är intresserad av det mesta, hur skulle det vara om vi istället… ? Jag ställer frågor och försöker lägga ihop bitar till pussel utifrån styrdokument, barns, vårdnadshavares och pedagogers tankar men pusslet med pedagogisk dokumentation var svårt att lägga. Hur skulle det se ut?

Hur skulle den pedagogiska dokumentationen kunna vara ett förhållningssätt, ett arbetssätt utifrån diskussioner och dokumentationer kring barns kompetens, lärande organisation, portfolio, BUL, pärmar med läroplansflikar, Reggio Emilia, dokumentation, utvärdering, planeringstid, reflektionstid… och mycket annat.

På utbildningar fick jag lära mig att göra enligt den ena eller andra färdiga metoden vilket inte stämde med mitt sätt att tänka kring det pedagogiska uppdraget. Jag ville att dokumentationen skulle vara levande, utgå från varje barn, visa på lärande och synliggöra det pedagogiska arbetet.    Jag ville också att dokumentationen skulle sitta uppsatt så barn, pedagoger och vårdnadshavare kunde reflektera, kommentera och levandegöra processen för att det skulle bli ett arbetssätt utifrån våra förutsättningar.

När jag läste ”min” bok förstod jag hur jag skulle kunna lägga pusslet, författarens frågor och exempel satte ord på mina tankar om hur dokumentationen skulle kunna se ut och användas för att bli ett verktyg. Många gånger har jag sedan tänkt att arbetet med att få till den pedagogiska dokumentation troligtvis är det som mest av allt förändrat mitt sätt att förhålla mig till mitt uppdrag…och boken?”

”VARFÖR PEDAGOGISK DOKUMENTATION?” av  Hillevi Lenz Taguchi (1997)
PS. Vill bara flika in att den här boken utkommer i ny reviderad utgåva inom kort. Läs mer om detta här: http://www.mynewsdesk.com/se/gleerups_utbildning_ab/pressreleases/varfoer-pedagogisk-dokumentation-933445 
                                                /Martina L

Share This:

#STAFETTJULKALENDERN LUCKA NR 7 – av @bmstegeryd

#STAFETTJULKALENDERN LUCKA NR 7 – av @bmstegeryd

Dagens lucka, nr 7, kommer från @bmstegeryd. Hon skriver såhär:

”Min bok av Maria-Pia Gottberg, är ”Social och emotionell träning för alla barn” (2009) om hur jag kan vara med att stärka och utveckla barns sociala och emotionella förmågor. Med på resan är också Friendy (sex könsneutrala dockor med olika känslouttryck) en vän för livet, som visar hur den kan användas för att öka barns insikt om sina känslor och sitt beteende. Det är viktigt att inse känslornas betydelse för inlärning. Det hela resulterade i att jag utbildade mig hos Maria-Pia och är en av hennes certifierade EQ-handledare.
Hur kan jag hjälpa barn hantera sina känslor? Hur engagerar jag mig i barnens emotionella utveckling? Hur bemöter och handskas jag med känslor och konflikter? Det är frågor som engagerar mig. Att få vara barnens redskap i det här arbetet är en stor uppgift. Lycka är att få vara med när ett barn som inte blivit sedd och/eller bekräftad börjar blomstra – det är stort.”

 #stafettjulkalendern #forskola

Share This:

#STAFETTJULKALENDERN LUCKA NR 6 – av @EkbergM

#STAFETTJULKALENDERN LUCKA NR 6 – av @EkbergM

Dagens lucka, nr 6, kommer från @EkbergM. Hon skriver såhär:

”För mig var det enkelt att välja en bok som gjort skillnad hos mig under min utbildning som förskollärare. Är kanske inte säker på att jag just under min utbildning 1997-2000 läste denna bok. Men eftersom jag tror på tanken att vi varje dag hela tiden i vårt arbete utvecklas och lär oss att bli förskollärare så blev det trots allt denna bok.

 Redan när jag läste och hörde om bokens titel visste jag att den var till mig. Hade någon frågat mig om vad som är det viktigaste i ditt arbete Malin så hade jag svarat att tända stjärnögon. Att få ett barns kreativitet att lysa, att med mina ord och glädje och spänning i varje stund av dagen och till mitt arbete med barnen få barnens ögon att lysa. Att tända barnens stjärnögon. Att gå in i varje situation tillsammans med barn och känna att barnen är våra lärare. Lättare än vi någonsin tror släcker vi snabbt och enkelt barnens ögon, via ord, handlingar och kanske till och med kroppsspråk. Genom att se på barnet som vår lärare, genom att utforska upplevelser tillsammans utan att begränsa oss tänder vi både våra egna och barnens stjärnögon. Att få lära och att utvecklas tror jag ligger i alla människors intresse och behov det måste vi använda oss av!

 Efter att åren promenerat iväg och jag idag inte har samma kontakt med barnen som innan upplever jag det lika viktigt i mitt arbete i dag som biträdande förskolechef att tända pedagogers stjärnögon. Att få pedagogernas ögon att lysa av hunger för sitt uppdrag. Att lyfta pedagogerna i alla situationer av dagen så att de finner sitt arbete lustfyllt och fullt av lärande tillsammans med barnen. När pedagogerna får arbeta med sina spetskompetenser, om de får inputs, utbildning och feedback, om jag är lyhörd över deras behov och intresse och om vi hjälps åt att lyfta deras arbete via feedback och inte begränsar eller använder oss av Jante lagen kommer även deras stjärnor att lysa STARKT. Jag är säker på att lyser pedagogernas ögon kommer de att få barnens ögon att också lysa.  Alla har stjärnögon, men ibland måste vi hjälpa dem som slocknat att tända dom igen och kanske igen. Det är mitt uppdrag och jag älskar det!” 


”Tänd dina stjärnögon: vad barn har lärt mig” av Lou Rossling (2009)

Share This:

DET HÄR MED DEMOKRATI I FÖRSKOLAN

DET HÄR MED DEMOKRATI I FÖRSKOLAN

Förskolan har, tillsammans med skolan, ett viktigt uppdrag när det gäller att värna om det demokratiska samhällets fortlevnad. Vi ska lägga grunden för att individer ska utveckla demokratisk kompetens. Skolverket har gett ut ett stödmaterial som riktar sig till både förskola och skola. Det har vidgat min förståelse av innebörden i uppdraget.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/publikationer?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FResultSet%3Fupp%3D0%26w%3DNATIVE%2528%2527multi%2Bph%2Bwords%2B%2527%2527f%25F6rskolans%2Boch%2Bskolans%2Bv%25E4rdegrund%2527%2527%2527%2529%26order%3Dnative%2528%2527dateweb%252FDescend%2527%2529

Jag inte bara tror, utan anser mig veta att det är nödvändigt att vi inom förskolan utvecklar en kultur där vi problematiserar ord som bara finns där; hur vi förstår dem och vad de innebär för vår pedagogiska praktik. ”Demokrati” är sådant där ord som oftast bara finns där, som vi tar förgivet att vi alla förstår och tänker lika kring. Men tänk om det råder en tyst överenskommelse om att ”demokrati” är när varje individ får bestämma själv vad den vill göra under så stor del av dagen som möjligt. Vad får det för konsekvenser – nu…och i framtiden?

Hur arbetar ni med demokrati i er verksamhet? Skriv och berätta. Det kanske kan bli ett inlägg som kan inspierara andra 🙂

/Martina L

Share This:

VECKANS LÄSNING – OM BARNS PERSPEKTIV PÅ FÖRSKOLANS DOKUMENTATION

VECKANS LÄSNING – OM BARNS PERSPEKTIV PÅ FÖRSKOLANS DOKUMENTATION

Min förskolechef och jag fördjupar just nu vårt tänkande kring vad och hur vi ska dokumentera i våra förskolor. Skolverket anlitar ju mig för att utbilda pedagoger från hela Norrbotten i detta, men det är viktigt för mig att också vara förankrad ute i verksamheten för att tillsammans med förskolans pedagoger kunna utveckla användbara metoder och verktyg för dokumentation. Just nu läser jag en  bok som handlar om barnens perspektiv i det vi dokumenterar. Barnens perspektiv skiljer sig från barnperspektiv. Barnperspektiv är det vi vuxna intar när vi försöker utforma något utifrån vad vi tror är bäst för barnen. Barns perspektiv är det perspektiv som barnen själva har och som vi enbart kan få reda på genom att de själva får uttrycka sig. Det är en väsentlig skillnad på dessa två uttryck, trots att de klingar så lika.

Vad berättas om mig? : barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation
Boken heter ”Vad berättas om mig – Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation”.
/Martina L

Share This:

KREATIVA ELLER LAGOM KREATIVA?

KREATIVA ELLER LAGOM KREATIVA?

”Så när vi pratar om att vi vill fostra kreativa barn måste vi fråga oss vad det egentligen innebär om vi drar det till sin spets. Menar vi barn som tycker om att skapa i olika material eller menar vi barn som vågar tänka utanför boxen, vågar se och uppfinna nya lösningar, menar vi barn som inte gör som vi gör utan på sitt sätt. Eller vill vi att de ska vara lagom kreativa?”
Ur boken ”Pedagogisk dokumentation som aktiv agent” av Hillevi Lenz Taguchi (Gleerups, 2012)
/Martina L

Share This:

HILLEVI HAR GJORT DET IGEN!

HILLEVI HAR GJORT DET IGEN!

Vaddå?
Jo, skrivit en bok som hjälper oss i förskolan att sätta ord på det vi håller på med.
Jag har beställt den idag och kommer att springa till brevlådan varje dag 🙂
Pedagogisk dokumentation som aktiv agent : Introduktion till intra-aktiv pedagogik

”Den här boken visar ett nytt sätt att använda pedagogisk dokumentation i arbetet med barns lärprocesser och utvecklingen av praktiken. Författaren utprovar nya teorier som får konsekvenser för hur vi förstår lärande och subjektsskapande i förskolan och skolan. Ting och material är inte passiva instrument eller verktyg som vi använder, utan aktiva medaktörer som samarbetar och samhandlar med oss. Det vi betecknar som lärande är ett resultat av ett sådant samhandlande där en rad aktiva agenter är involverade.

Boken handlar om sökandet efter ett språk som lärare, förskollärare, pedagoger och utbildningsforskare behöver för att kunna beskriva och tala om något bortom det språk som är baserat på den binära uppdelningen där teori ses som separerat och avskilt från praktik. I centrum står arbetsverktyget pedagogisk dokumentation, som kan förstås som en aktiv agent i lärandearbetet med barn och elever.

Pedagogisk dokumentation som aktiv agent fungerar också som en vetenskapsteoretisk resa genom pedagogiska praktiker som förändrar våra synsätt på, inte bara barnen och lärandet, utan även på oss själva och hur vi arbetar.

Boken är viktig för kurser i lärarutbildningen där relationerna mellan teori och praktik diskuteras, men också för pedagoger, förskollärare och lärare i förskolor och skolor som vill utmana invanda tanke- och handlingsmönster.”

/Martina L

Share This: