Browsed by
Kategori: Organisation

#HAROLD DEL 2 – PEDAGOGISTANS TILLÄGG I EN ORGANISATION

#HAROLD DEL 2 – PEDAGOGISTANS TILLÄGG I EN ORGANISATION

Under fikapausen vid Harold Göthsons föreläsning vid Göteborgs universitet för en vecka sedan tog jag tillfället att växla några ord med honom om pedagogistarollen och hur vi används av våra organisationer. Har vi blivit det tillägg som pedagogistan är ämnad att vara eller har vi blivit chefernas förlängda arm? Förmodligen ser det väldigt olika ut. 

”Pedagogistan är inte en handledare av pedagoger utan en som tillför ett annat teoretiskt perspektiv. Den dagen pedagogistan/ateljeristan tänker som ni är det kört.”

När jag berättar om mitt arbete som pedagogista för andra sammanhang möts jag ofta av reaktionen ”Men hur ska vi göra som jobbar i en organisation som inte har en pedagogista?” Ett verktyg som jag använder i mitt arbete är överkryssandets praktik, med inspiration från den franske filosofen Derrida. När jag sitter med ett arbetslag och reflekterar över dokumentation bruka vi, bildligt talat, kryssa över tidigare tolkningar. Det innebär att man inte får säga det någon annan redan har sagt och/eller att man måste tillföra ett nytt perspektiv på dokumentationen. Det kan gälla såväl annat fokus som annan teori. Det är ett sätt för mig som pedagogista att inte behålla äganderätten på mandatet att lägga till ett nytt perspektiv. Istället blir jag den som ser till att fler perspektiv läggs till och tillhandahåller på så vis verktyg till arbetslagen som de kan använda även då jag inte har möjlighet att närvara. Det blir funktionen och inte personen som blir skillnaden. Det finns annars en risk att det blir pedagogistan som sitter på mandatet att vara den som tänker olika i relation till en i övrigt homogent tänkande grupp. När fler röster och perspektiv hörs blir också reflektionen rikare och djupare.

/Martina L

Share This:

SOMMARFÖRSKOLA DEL 2

SOMMARFÖRSKOLA DEL 2

I tidigare inlägg har jag berättat att vi i Infjärdens förskoleområde gjort en nysatsning på vår sommaröppna förskola. I många år har den kallats ”jouröppet”, vilket vår förskolechef beslutade att ändra på. Fr o m i år heter den ”Infjärdens sommarförskola” och en satsning har gjorts på såväl planering som innehåll och dokumentation.

Jag fick som pedagogista och ledningsresurs i uppdrag att utforma ett kvalitetsdokument för sommarförskolan. Samtliga pedagoger fick ta del av och komma med synpunkter på dokumentet. Därefter färdigställdes det och presenterades på ett särskilt föräldramöte för de föräldrar som skulle ha sina barn på sommarförskolan. Föräldramötet ägde rum på förskolan som skulle vara öppen. Då fick de även träffa den pedagog som skulle arbeta hela sommaren samt pedagogen som var samordnare. En del av de pedagoger som skulle arbeta veckovis under sommaren var också där.

Organisationen inför och under sommarförskolan har alltså sett ut enligt följande:
1 pedagog som ansvarat för samordning och förberedelse (samlat in info om varje barn och satt ihop pärm, sammanställt listor för specialkost, förberett märkning av hyllor och vagnar mm)
1 pedagog som arbetat alla fem veckorna.
3-4 av våra ordinarie pedagoger/vecka.
Sommarförskolans innehåll och dokumentation kommer jag berätta mer om i kommande blogginlägg.
/Martina L

Share This:

FÖRSKOLA I UTVECKLING

FÖRSKOLA I UTVECKLING

Under de senaste veckorna har jag handlett pedagoger från Norr- och Västerbotten i kvalitetsarbete och tolkning av styrdokument, som en avslutning på mitt nuvarande uppdrag åt Skolverket. Det är spännande att möta pedagoger från andra förskolor för att det ger en möjlighet att betrakta även sitt eget sammanhang med andra ögon. Man upptäcker likheter och skillnader i både dilemman och lösningar.

Förskolan har gått från att vara ett ställföreträdande hem till att idag vara en målorienterad verksamhet. Det finns pedagoger kvar i förskolan som har jättesvårt att axla sitt ”nya” uppdrag. Dagens arbete på förskolan kräver ett pedagogiskt ledarskap av var och en. Det räcker inte att se till att barnen är mätta, trygga, glada, torra och har roligt. Du ska också leda och driva verksamheten mot uppsatta mål. Det som framgår väldigt tydligt i mina möten med pedagoger från olika förskoleorganisationer är också chefens betydelse för organisationens utveckling. Ett tydligt ledarskap ger ofta en tydlig verksamhet, i alla fall när det gäller förskolan. Ett pådrivande ledarskap ger ofta en verksamhet i synlig utveckling. Att vara en förskola i utveckling kräver att både chefer och pedagoger vet vad de vill och hur de ska ta sig dit.

Hur ska barn och vuxna bli i den här organisationen?
Om tre år ska det se ut såhär…
Vad behöver göras för att nå dit?

Detta är några av de frågor som jag ställer när jag handleder förskolechefer och pedagoger i att formulera sin verksamhetsidé. Ett råd jag också brukar ge är att man sneglar på andra organisationer, d v s organisationer som inte är förskoleorganisationer. Räddningstjänsten Syd har t ex formulerat sig på följande sätt på sin hemsida:

”En definition av begreppet verksamhetsidé är att det är en övergripande beskrivning av vad verksamheten syftar till, och hur organisationen vill att den ska uppfattas av sina intressenter. Verksamhetsidén är inget mål, men ska utifrån uppdrag, vision och målbeskrivningar på ett kortfattat sätt beskriva hur förbundet vill uppnå visionen och lösa sina uppdrag. Verksamhetsidén ska vara enkel och tydligt formulerad och den ska kortfattat kunna beskriva förbundets ansvarsområde. Verksamhetsidén kan vara densamma även om målen byts ut och ändras allteftersom de uppnås eller blir inaktuella.”
För mig blir det genast intressant att tänka; vad händer med förskolan när vi hämtar influenser utifrån? Om vi t ex anammar hur man tänker om verksamhetsidé inom Räddningstjänsten Syd; vad händer då? Hur vi tänker om kunskap och lärande är också något vi måste tydliggöra. Naturligtvis med stöd i våra styrdokument men fyllt med vår vilja och mening.

@EkbergM skickade för några dagar sedan ut en tweet som löd: vad är en vision och ett mål om vi inte vet hur vi ska ta oss dit. Det gav mig ytterligare stöd i min övertygelse om att förskolechefer och pedagoger i förskolan behöver formulera sig kring vad man vill uppnå med sin verksamhet. Förskolans roll i samhället behöver tydliggöras och förstärkas; både inåt och utåt. Inåt; för att det fortfarande, 15 år efter att vi fick vårt nuvarande uppdrag, är alldeles för många personer som arbetar inom förskolan men ändå inte lärt sig hur man kör den ”nya maskinen” alt vägrar att köra den. Utåt; för att föräldrar ska veta vad de kan förvänta sig och för att journalister, politiker och andra ”tyckare” som uttrycker sig om förskolan i olika medier ska veta vad de pratar om.

Många förskolor behöver hjälp med detta idag. Ni som hittat strategier; dela med er, antingen här i kommentarsfältet eller via min mail info@martinalundstrom.se så sprider vi det vidare. Tillsammans kan vi göra förskolan ännu bättre.

/Martina L

Share This:

OM PEDAGOGISTANS ROLL I FÖRSKOLANS ORGANISATION

OM PEDAGOGISTANS ROLL I FÖRSKOLANS ORGANISATION

– Pedagogista, vad är det? Gissa hur många gånger jag behöver besvara den frågan. Ibland väljer jag medvetet att aldrig nämna ordet pedagogista när jag presenterar vad jag arbetar med. Istället säger jag: Jag arbetar med utvecklingsfrågor inom förskolan. Ur mitt perspektiv är det en ännu luddigare presentation, men den besparar mig tid då jag inte har lust att berätta vad jag arbetar med. Sådana dagar finns nämligen också. Men för det mesta brinner jag för att berätta om mitt arbete. Jag älskar det 🙂

I veckan som gått har jag varit i Stockholm på utbildning. Parallellt med detta befinner jag mig i ett Twitter-flöde som har med utveckling inom förskola och skola att göra. Detta gör att jag just nu är överfull av mentala blogginlägg som på något vis behöver komma ut via tangentbordet för att också ni ska kunna bli delaktiga i all spännande och viktigt som händer just nu. Systematisk som jag är så vill jag gärna ta det som jag varit med om i kronologisk ordning när jag skriver mina inlägg, trots att det som hänt senast är det som känns som det hetaste spåret just nu. Men jag håller mig till min systematik, för att mitt skrivande också är en reflektionsform som hjälper mig att sortera tankarna och fånga upp essänsen, och börjar med föreläsningen jag var på i måndags.

Reggio Emilia-institutet erbjuder i sitt utbildningsprogram föreläsningar som riktar sig till förskolechefer och pedagogistor. Den här gången var det Maddalena Tedeschi som arbetar som pedagogista i Reggio Emilia som föreläste och rubriken som var satt för dagen var ”Verksamhetsidé, styrdokument och organisation”. Jag vet inte varför, men det förekommer att institutiets rubriker på sina föreläsningar inte stämmer överens med innehållet. Den här gången var det inte ens i närheten, men jag fick ändå ut någonting av vissa delar av dagen.

Maddalena pratade framför allt om pedagogistans roll i en organisation. I de kommunala förskolorna i Reggio Emilia får man inte starta en förskola utan att man har en pedagogista. Det säger en hel del om hur man ser på sina pedagogistor. ”Pedagogistan är en central figur för kvalitet och en skapare av kontinuitet”, står det inskrivet i förskolans styrdokument i Emilia Romagna sedan år 2000. Spännande är att jag i den roll jag har i mitt förskoleområde här i Infjärden känner igen mig mycket väl i den beskrivningen. Det är så jag vill beskriva mitt uppdrag.  Maddalena gav följande bild av pedagogistans roll:

Här i Piteå kommun finns en pedagogista i varje förskoleområde och när Skolinspektionen gjorde sin granskning av kommunen skrev man såhär:
 
”Vid tillsynen av förskoleverksamheten i Piteå kommun framträder en tydlig och medveten koppling till förskolans läroplan. Såväl omsorg, fostran som lärande ses som självklara delar i den pedagogiska verksamhet som förskolorna erbjuder. Pedagogerna har ett professionellt förhållningssätt och inom varje skolområde finns en pedagogista med uppgift att tillsammans med rektorer och personal utveckla det pedagogiska arbetet. Att skapa stimulerande och utmanande lärmiljöer som ger barnen inflytande är centralt i utvecklingsarbetet.”

Vi har en lång väg kvar här i Piteå, men förutsättningarna för utveckling är goda bl a tack var att vi pedagogistor finns i den kommunala organisationen och om vi används på ett klokt sätt så kan det bli riktigt bra.

Som pedagogista balanserar man hela tiden mellan att ”stryka medhårs” och utmana, att bekräfta det som är gott och fungerar samtidigt som man tänker utanför boxen för att hitta ytterligare perspektiv och infallsvinklar. Man övar och utvecklar sin förmåga att öppna dörrar och bygga förtroenden gentemot alla personer i organisationen. Samtidigt ska man vara verksamhetsnära och involverad i det utforskande som barnen håller på med. Detta ger pedagogistan, som Maddalena beskrev det, ”en dubbel identitet”. Många gånger hamnar man därför som pedagogista i situationer där man måste ta ställning för något för att värna värden som finns inbyggda. Det kan gälla att värna om lärande processer som barnen är inne i när man hamnar i diskussioner som handlar mer om att värna de vuxnas intressen. Man kan också hamna i siutationer där man måste värna om kommundelens värden gentemot lokala politiker. Samtidigt ska man vara öppen för andra perspektiv och pluralism. Som ni hör så är det inte ett helt enkelt jobb att vara pedagogista, men jag älskar det 🙂

Ha nu en go söndag!

/Martina L
 

Share This: