HÅRD OMSTART – JA TACK!

HÅRD OMSTART – JA TACK!

Tänk om det gick att starta om en förskola, eller i alla fall pausa en stund. Tömma miljöerna på möbler och saker, väggarna på dokumentationer och färgglada planscher, dagarna på rutiner och aktiviteter och starta om…

Dessa är några av inledningsorden i min bok Det synliga barnet – barns perspektiv i kvalitetsarbetet. De kändes aktuella när jag skrev dem för ett år sedan och än mer aktuella idag. Imorse publicerades Skolverkets siffror som säger att endast 39% av de som arbetar i Sveriges förskolor har förskollärarexamen. 39 hårt arbetande procent som jag vet är helt slut när de kommer hem från jobbet. Många av dem har knappt hunnit gå på toa under dagen, men åker ändå hem med en känsla av otillräcklighet. Men jag vet också att det bland dessa 39 procent finns människor som valde yrket när det var något helt annat; när förskolan främst var till för att föräldrar skulle kunna arbeta. Bland dessa finns de som anser att barn egentligen inte behöver förskola för sin egen skull. Det finns även helt eller nästan helt nyutexaminerade förskollärare som har svårt att förstå uppdraget, trots en alldeles färsk utbildning. Det är dessa som kommer fram till mig efter mina föreläsningar och säger: ”Tack för att du förklarar demkratiuppdraget på tre timmar. Vi fick bara en pytteliten kurs i det och den gav ingenting” eller ”Tack för att du förklarar hur man formulerar mål som ändå gör att vi kan följa barnen. Vi har hållit på jättemycket med målformuleringar i utbildningen, men inte lärt oss något som fungerar i praktiken.” Så de redan låga 39 procenten är en relativ siffra och de som återstår, de som verkligen kan och vill hantera uppdraget på ett professionellt sätt, är en tickande bomb. De orkar snart inte längre.

I andra änden av systemet har vi rekryteringen till yrket. Hur ska vi lyckas rekrytera unga människor när fältet ser ut som det jag beskriver ovan? Hur ska vi lyckas rekrytera unga människor när dagens förskola ska se ut på ett helt annat sätt än det ”dagis” de själva har erfarenhet av? Många studenter blir chockade när de kommer till sitt lärosäte och upptäcker vilka krav som idag ställs på en förskollärare; att man måste kunna analysera dokumentation eller att man måste ha syften med de erbjudanden man ger barnen.

Förskolan som system behöver en s k hård omstart. Systemet behöver tömmas på filer som gör det trögt och skickar motstridiga signaler. Utbildningarnas kvalitet, likvärdighet och användbarhet behöver ses över och rekryteringsbasen breddas och förnyas. De som inte längre tror på eller vill genomföra dagens uppdrag, men ändå känner sig tvungna att arbeta kvar för att de inte ser något alternativ, behöver få stöd i att slussas ut ur systemet.

Från Utbildningsdepartementets pressträff  twittrades det idag att det största hotet mot förskolans utveckling är bristen på förskollärare och jag kan inte annat än hålla med. Men den hårdaste nöten att knäcka är hur vi ska kunna rekrytera nya människor och målgrupper in i förskolan. Människor som inte bara söker arbetet för att de tycker om barn och kan tänka sig att sköta dem medan föräldrarna jobbar, utan som vill påverka samhället i både nuet och framtiden. Människor som gillar att analysera och förbättra. Människor som gillar att skapa kreativ pedagogik med en mångfald av uttrycksformer och inte skiljer på ämnen och språk, analogt och digitalt. Människor som vill utforma innovativa lärmiljöer. Människor som vill gå före och skapa modern utbildning för människor som föds in i dagens och morgondagen samhälle; de människor som i sin tur ska utveckla och ta hand om världen och hitta lösningar på problem som ännu inte finns.

/Martina L

 

Share This:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *