Browsed by
Månad: november 2013

DELTAGARNA I #STAFETTJULKALENDERN 2013

DELTAGARNA I #STAFETTJULKALENDERN 2013

1/12  @MartinaL71 ”Deconstructing Early Childhood Education” G S Canella (Peter Lange Publ, 2002)
2/12  @Thompotti ”Sagan om den lilla farbrorn” B Lindgren (2010)
3/12  @Makkeberg ”Teaching Digital Natives: Partnering for Real Lerning” Marc Prensky (2010)
                                                          http://digitalistan.wordpress.com/2013/12/03/lucka-3/
4/12  @Ateljeristan ”Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande” E Nordin-Hultman (2004)
                                                 https://ateljeristansmummel.wordpress.com/2013/12/03/dilemmat-med-lucka-nr-fyra/
5/12  @LTLinder ”Att göra lärandet synligt: barns lärande – indivduellt och i grupp” Project Zero  (2006)
                                 http://www.pedagogikframtid.blogspot.se/2013/12/stafettjulkalendern-2013-lucka-nr-5-att.html?m=1
6/12  @EkbergM ”Tänd dina stjärneögon: Vad barn har lärt mig” Lou Rossling (2009)
                                                   http://martinasmotesplats.blogspot.se/2013/12/stafettjulkalendern-lucka-nr-6-av.html
7/12  @bmstegeryd ”Social och emotionell träning för alla barn” Maria-Pia Gottberg (2009)
                                                           http://martinasmotesplats.blogspot.se/2013/12/stafettjulkalendern-lucka-nr-7-av.html
8/12  @MathiasKoeppen ”Arbetsinriktning för Reggio Emilias kommunala förskolor”
                                                                         http://lilltrollsfar.blogspot.se/2013/12/lucka-8_8.html
9/12  @verarolo ”Lyssnandets pedagogik” Ann Åberg o Hillevi Lenz Taguchi (2005)
10/12 @idaalnervik ”Vad berättas om mig – barns rättigheter och möjligheter till    
                                                           inflytande i förskolans dokumentation” Bente Svenning (2011)
11/12 @asaimunka ”Glasfåglar i molnen” Birgitta Kennedy
12/12 @skrattgnutten ”Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt och praktik” Roger o Birgitta  
                                                                 Ellmin (2003)
                            http://kajsamarias.blogspot.se/2013/12/stafettjulkalender-lucka-12.html?spref=tw
13/12 @Flobytjej ”Lärande, skola, bildning – grundbok för lärare” Lundgren, Säljö, Liberg (red) (2012)
                                            http://forskoleliv.blogspot.se/2013/12/stafettjulkalendern-lucka-nr-13.html?
                                            utm_source=twitterfeed&utm_medium=twitter
14/12 @annklarsson ”Om du inte rör mig så dör jag” Ylva Ellnerby (1994)
                                                             http://annkronberglarsson.blogspot.se/2013/12/stafettjulkalendern-lucka-nr-14.html
15/12 @LWigerdal ”Varför pedagogisk dokumentation?” Hillevi Lenz Taguchi (1997)
                                                         http://martinasmotesplats.blogspot.se/2013/12/stafettjulkalendern-lucka-nr-15-av.html
16/12 @KessonJenny ”Mångfald och medkänsla i förskolan” Annie Norell Beach (1995)
                                                                http://snurrornaihuvudet.wordpress.com/2013/12/15/lucka-16-stafettjulkalendern/
17/12 @tim_sweden ”Montessori i hemmet – förskoleåldern” Elizabeth G Hainstock (1998)
                                                              http://tm78.blogspot.se/2013/12/lucka-17-montessori-i-hemmet.html
18/12 @Skaparn ”Lära av sagan” Ingrid Pramling Samuelsson m fl (1993)
                                                  http://thoughtlessties.blogspot.se/2013/12/stafettjulkalendern-lucka-nr-18.html
19/12 @UllaKarinL ”Lyssnandets pedagogik” Ann Åberg o Hillevi Lenz Taguchi (2005)
                                                            http://lekmit.wordpress.com/2013/12/19/staffettjulkalender-lucka-19/
20/12 @StigsdotterAnna ”Att välja glädje” Kay Pollak (2007)
                                                http://martinasmotesplats.blogspot.se/2013/12/stafettjulkalendern-lucka-nr-20-av.html?spref
21/12 @kostassistenten ”Kökshjältarna” Karolina Sparring o Jens Linder (2012)
                                                         http://martinasmotesplats.blogspot.se/2013/12/stafettjulkalendern-lucka-nr-21-av.html
22/12 @kossan62  ”Andras ungar” m fl Torey Hayden
                                                     http://martinasmotesplats.blogspot.se/2013/12/stafettjulkalendern-lucka-nr-22-av.html
23/12 @CamSved ”Möten för lärande” Skolverket 11:1249 (2011)
                                                      http://fangalyckan2.blogspot.se/2013/12/lucka-23-staffetjulkaledern-pa-twitter.html
24/12 @Thompotti ”Glasfåglar i molnen” Birgitta Kennedy (1999, 2003)
                                                     http://thompotti.wordpress.com/
     

Share This:

STAFETTJULKALENDER PÅ TWITTER

STAFETTJULKALENDER PÅ TWITTER

Jag har en skatt i form av en bok. När jag läste den boken fick alla mina tankar om barnet och förskolan ord och det var så befriande. Äntligen fanns det meningar som jag kunde använda för att få andra att förstå hur jag tänker om barn. Imorgon kommer jag att berätta vilken bok det är genom att starta en stafettjulkalender på Twitter.
 
Om du vill berätta vilken bok som betytt mest för dig i ditt arbete på förskolan så får du gärna delta. Hör av dig till mig via Twitter: @MartinaL71. Glöm inte att märka din tweet med #stafettjulkalendern #förskola.
 
Vill du läsa alla tips är det bara att söka på #stafettjulkalendern eller #förskola.
 
/Martina L


Share This:

FÖRSKOLAN o SAMHÄLLET

FÖRSKOLAN o SAMHÄLLET

Ikväll är det Förskolechatt på Twitter. Vill du följa/delta så är det #fskChatt som gäller.
 
Temat för kvällen har, efter omröstning, blivit
”Hur kan vi jobba för att förskolan ska integreras i samhället?”.
 
Jag har själv lite problem med den frågan och anser att svaret finns i själva frågan – om man ser förskolan som något separat som ska integreras i något annat så måste man jobba för att motverka denna uppdelning.
 
För mig ÄR förskolan samhället,
en samhällsarena anpassad för samhällsmedborgare i åldern 1-5 år där deras röster ska få möjlighet att höras. Utifrån ett sådant synsätt behöver vi istället ställa oss frågan:
Hur får vi våra 1-5åriga medborgares röster att höras till övriga samhällsarenor och vad behöver vi göra för att ge dessa röster reellt inflytande?
För att detta ska ske krävs inte bara pedagoger som kan skapa goda förutsättningar för samhällsmedborgare 1-5 år att höras. Det krävs också en mottagare som vill lyssna och som är villig att låta det man hör påverka.
 
Vill du påverka temat i kommande #fskChatt? Läs mer på
 
 
 
/Martina L

Share This:

HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN – BÖRJAR HOS PEDAGOGEN SJÄLV

HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN – BÖRJAR HOS PEDAGOGEN SJÄLV

I det förskoleområde där jag arbetar som pedagogista fick vi i somras utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling”. Att få den utmärkelsen är en bekräftelse på att man är på rätt väg, men innebär absolut inte att man kan slå sig till ro och vara nöjd. Tvärtom, i ansökan för att få utmärkelsen sätter man upp nya mål för sitt hållbarhetsarbete. Vi arbetar med detta på flera plan.
Just nu håller jag på att förbereda en workshop för våra pedagoger där de ska lära sig mer om och reflektera över vilka ekologiska fotavtryck man lämnar. Vi brukar ju säga att barn inte gör som vi säger. De gör som vi gör. Ett framgångsrikt hållbarhetsarbete med barnen börjar därför med att man själv blir medveten över sin livsstil. Innehållet i workshopen är inte helt klart, men jag lovar att berätta mer om den när den är genomförd (25/11). 
Vi försöker arbeta varierat och brett med dessa frågor för att nå såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbar utveckling. Som utgångspunkt använder vi ”solen” från Den globala skolan.

I vår ansökan för att bli ”Skola för hållbar utveckling” har vi satt upp nya mål bl a när det gäller samverkan med omvärlden, inköp och barns inflytande. Det påverkar vårt arbete dagligen. Bl a har vi utvecklat föräldrasamarbetet och tagit in dem mer i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi håller på att starta upp ett eTwinningprojekt och har utbyte med lokala företagare. Vi lagar och återbrukar grejer på förskolan och barnen har inflytande över mycket av det som sker. Det gäller att påminna sig varje dag om att lokala åtgärder ger globala resultat, att se de små stegen men alltid sträva efter att bli ännu bättre.
Har ni frågor om vårt hållbarhetsarbete så är det bara att höra av sig till mig info@martinalundstrom.se
/Martina L


Share This:

PEDAGOGISKT LEDARSKAP PÅ FÖRSKOLAN

PEDAGOGISKT LEDARSKAP PÅ FÖRSKOLAN

Jag pratar i flera sammanhang om pedagogens roll på förskolan i termer av att man äger ett pedagogiskt ledarskap och att man själv väljer vad man gör av det. Inte så sällan ser jag pedagogen rygga tillbaka lite. Ledarskap? Det är väl chefens jobb? Eller?
 
Sedan jag började arbeta med att utbilda blivande och varande förskollärare i universitets och Skolverkets regi så har det blivit allt mer tydligt för mig att vilka förutsättningar som skapas för lärande kopplat till läroplanen beror på i vilken utsträckning pedagogerna på avdelningen axlat sitt ledarskap.
 
Jag läser just nu Arne Malténs bok ”Pedagogiskt ledarskap” (Studentlitteratur, 2000). Den belyser ledarskapet på ett sätt som identifierar en chefs ledarskap. Mycket av det han skriver ser jag även går att applicera på pedagogens roll i en förskolegrupp.
 
Att utöva ledarskap innebär, enligt Maltén, att man bedriver en påverkansprocess i syfte att få andra människor, indivier eller grupper att agera i riktning mot uppställda mål. Definitionen betonar inte bara måluppfyllelse utan även samspelet med andra människor.
 
”Ledaren har att intressera sig för uppgiften, men även för relationen till medarbetarna. Ledarskapet förutsätter såväl gruppdynamiska som problemlösande färdigheter. Ledaren kan uppnå resultat, men endast tillsammans med och genom andra människor. /—/ Ett gott ledarskap förmår att skapa mening med arbetet, står för utformningen av målen och strategierna samt förmedlar dessa till medarbetarna. Organisationen är dess människor.” (s 8 o 15)
 
Jag ser flera paralleller till arbetet inom en förskolegrupp och jag gillar bilden av barnen som pedagogens medarbetare.
Att vara ledare på förskolan är inte detsamma som att man bestämmer allt. Däremot innebär det att man ser till att saker händer, att barnen börjar agera. Det räcker ofta med att man ställer fram ett
material så börjar barnen agera och när barnen börjar agera börjar de också interagera – samspela – med tingen och människorna. Interagerandet är det som är essensen i lärandet. Börjar man tänka i de banorna så klarnar också bilden av det pedagogiska ledarskapet som varje pedagog har. De flesta barn interagerar utan någon vuxens inblandning. Men genom vår påverkan så får vi barnen att agera i riktning mot uppställda mål. Med den vetskapen kan man analysera sin egen förskolas miljö. Med och om vad inbjuder den barnen till att interagera? Med och om vad inbjuder den inte barnen till att interagera? Vad behöver vi lägga till? Vad behöver vi ta bort?
 
Genom att observera och lyssna till barnens interaktion får vi reda på vad det är som skapar mening för barnen och på vis får vi också reda på vägar vidare för det fortsatta arbetet. Processen blir en växelverkan mellan vuxnas barnperspektiv, d v s vad de vuxna antar kommer att  locka barnen till att agera i riktning mot målen, och barnens egna perspektiv, d v s hur barnen själva väljer att agera och interagera. I denna växelverkan föds den utforskande processen, där jag som pedagog gör antaganden som jag sedan undersöker genom att observera och lyssna på barnen. En ledare, d v s pedagog, som intresserar sig för uppgiften blir därmed en förskoleverksamhets viktigaste faktor för utveckling.
 
/Martina L
 


Share This: