Browsed by
Månad: augusti 2013

BARN SOM KOMPETENTA ATT TÄNKA OM OCH UPPFATTA VÄRLDEN – EN SYNVÄNDA FÖR MÅNGA

BARN SOM KOMPETENTA ATT TÄNKA OM OCH UPPFATTA VÄRLDEN – EN SYNVÄNDA FÖR MÅNGA

Att utgå ifrån barn som bristfälliga eller att utgå ifrån barn som kompetenta ger helt olika konsekvenser för vad man ser och hör när man observerar barn. Låt mig ge er ett exempel. En förskola ska arbeta med att väcka barns tankar om kretslopp. Man har därför gjort iordning en maskkompost. Man har också gjort iordning några slutna kretslopp med växter. En treårig pojke var med och gjorde iordning maskkomposten. Han var däremot inte med och gjorde iordning de slutna kretsloppen. När han tittar på burken med växten och jorden säger han: ”Det finns maskar där inne i jorden.” Om man ser pojken som bristfällig fokuserar man på att han har fel. Det finns inga maskar där inne i jorden. Pedagogens didaktiska fokus blir då på att få pojken att förstå att det inte finns några maskar i det slutna kretsloppet. Om man istället ser pojken som kompetent så fascineras man av att han kopplar ihop det slutna kretsloppet med maskkomposten, trots att ingen hjälpt honom att se sambandet. Pedagogens didaktiska fokus blir då på att skapa förutsättningar för pojken att utveckla sin tanke och förståelse ytterligare och att dela med sig av denna till andra. Det blir en helt annan praktik än med ett bristperspektiv som utgångspunkt. Våra antaganden om vad ett barn är och vad ett barn kan bli påverkar direkt den pedagogiska praktiken. All praktik bygger på teori. Därför är det nödvändigt att alla pedagoger får verktyg som gör att de själva kan se och kritiskt granska sin syn på barn, sin syn på kunskap och sin syn på lärande.

/Martina L

Share This:

NULÄGESDOKUMENTATION – FÖR ATT FÅ SYN PÅ LÄRANDET

NULÄGESDOKUMENTATION – FÖR ATT FÅ SYN PÅ LÄRANDET

Vi börjar med att dokumentera nuläget hos verksamheten och pedagogerna. Hur arbetar vi med det här idag? Vilket material finns hos oss idag? Vad kan vi om det här idag?

Därefter behöver vi ta reda på nuläget hos barnen. Vilka kunskaper och erfarenheter har barnen om det här idag? Vilket intresse för det här finns hos barnen idag? Vilka frågor vill barnen veta mer om?

Nuläget hos barnen tar vi reda på på många olika sätt. Just nu pågår intervjuer av barn och föräldrar, observationer av barnens lekar samt dokumentation av iakttagelser som pedaogerna gör när barnen möter material med anknyting till det man ska lära sig om.

Därefter påbörjas reflektionen över det insamlade materialet. Vad ser vi? Sortera, kategorisera. Tolka, försök förstå. Vilka spår verkar meningsfulla att följa? Vad är undersökningsbart?

Vi vet var vi börjar men inte var vi slutar.

Detta oändliga lärande.

/Martina L

Share This:

OM 400 DAGAR…

OM 400 DAGAR…

…är det val till Sveriges riksdag. Vilken anser du är den viktigaste frågan att driva, gällande förskola och förskoleklass?

 /Martina L

Share This:

VARFÖR FÖRSKOLA?

VARFÖR FÖRSKOLA?

På torsdag är det dags för #fskChatt igen på Twitter och temat är ”Varför förskola?” Jag kommer själv inte kunna delta, men hoppas kunna bidra till diskussionerna ändå genom den här bloggtexten. Min avsikt är att inte göra något eget ställningstagande i frågan, utan mer försöka beskriva och synliggöra.

Förskolan är en institution för barn, instiftad av politiker. Det har inte alltid varit så att institutionens främsta eller enda syfte varit att vara till för barnen. Ett syfte har varit att ge kvinnor möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Ett annat att ge en moralisk fostran av framtida samhällsmedborgare. På 1950-talet fick tanken om en stor offentlig sektor sitt genombrott och det man då kallade barnomsorg fick en viktig funktion för allmänheten. ”Förändringen gick från liberal och borgerlig välgörenhet och filantropi i ett moraliskt och samhällsstabiliserande syfte till planmässigt tänkande i ett klassutjämnande syfte.” Detta kan man läsa mer om i boken ”De yngre barnens läroplanshistoria” av Ann-Christine Vallberg Roth (Studentlitteratur, 2002). 1998 fick förskolan sin första läroplan och blev en del av det svenska utbildningssystemet i o med att ansvaret för förskolan flyttades från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet och där står vi än idag.

När man analyserar pedagogisk verksamhet och vilken samhällssyn den representerar så behöver man känna till vilken syn på barn som dominerar och hur den kommer till uttryck. Här kommer jag föra in två begrepp som idag är förekommande inom forskning som rör barn. Historiskt så har barn betraktats som ”becoming”, d v s på väg att bli någonting. Barnet är på väg mot vuxenlivet som betraktas som en form av slutstation. Den pedagogiska konsekvensen har då blivit att man ska förbereda barnet inför kommande liv. Sedan slutet av 1990-talet så har det börjat ske en förändring när det gäller synen på barnet. Barnet har alltmer börjat betraktas som ”being”, en som är någonting. I forskningen syns det bl a genom att man idag i större utsträckning forskar med barn än om eller på barn. Man lyssnar på vad barnet själv har att säga, eftersom det betraktas som fullvärdigt och kompetent nog att ha en egen uppfattning.

Begreppen ”being” och ”becoming” kan hjälpa oss att få syn på förskolans dubbla uppgift i samhället idag. Förskolan ska förbereda barnet inför vad som komma ska, som en första länk i ett utbildningssystem. Men förskolan ska också se till att barnet har det bra här och nu, varje dag. Varje dag ska vara en bra dag för varje barn. Dagar fyllda av lustfylldhet och meningsfullhet där man känner sig tillräckligt bra och som en fullvärdig medborgare och medmänniska. Detta går att utveckla ytterligare då det i dagens forskning växer fram ytterligare begrepp som beskriver denna sammanblandning av being och becoming, vilket jag hoppas kunna återkomma till vid senare tillfälle.

/Martina L

Share This: